Några jakthistorier
Dessa har berättats av den gamle storjägaren Evert Johansson från Bastunäs. Jag har skrivit ner historierna ordagrant efter Everts berättelser utan några vare sig innehållsmässiga eller språkliga ändringar.
Roland Heldestad
Ottos älgar
En dag när Otto Jonsson var ute och jagade sköt han två älgar nedanför Granberget. Han var så dålig i hjärtfel att han inte orkade följa med och hämta hem älgarna utan fick beskriva var de låg för några som han litade på hemma i byn. Dessa for sedan och hämtade hem älgarna åt honom. Evert Johansson berättar:
När n´Otto kömme ut i skogen sä sätte han sä för han var ju int´ sä flytgåen. Då hör han hur hä knaster till i skogen, men han satt alldeles tyst.
Då si han hä köm en äleox och söm han kömme så han kunne skjut sä smälle han till. Då svängt han åsides, å hä ä bra. Snör älga åsides då kun du säg att du ha hitte.
– Ja gick dit, å då låg han som ett dragspel där å va alldeles dö. Då ja stå där då hör ja en gång till hur hä kömme, med då hull ja på va fundersam att int hä skull va kronjägarn som är å kut. Men då kömme andra ox´n, han hadd ba lämtes efter nalta.
Då ta han han också!
Då han kömme hem kalle han till sig n´Oskar Persson, eftersom han hull han som säkrast n´Otto berätte att hä va åtill Smålappträskmyren som älgen låg.
Hä fanns gött ätt båta utet sjöa, sä dem for öm natta å hämte älgen, men hä gick bra ändå.
Ja träffe n´Otto. Då sa ja åt han:
– Du som ä ut å kut mycke. Få du tag på en älg sä köp ja å dä hon på rot.
Jaa, hä drog int ut mång daga sä kömme n´David å n´Valdemar hit mitt i natta.
– Hör du kar, sa n´Valdemar, nu ska du opp å böre bära älekötte.
Å då låg hon åtill Hölmträskmyra, där ända åtill Lappmarkslinja mot Granberge. Jaa, ja for ju öm natta över till n´Otto. Då skull han föle vä, sä ve gick genom Davids går´n ne mot n´Jon-Anners å sä utöver ditti Kalven, där vi hadd en båt. Men han gatt stann å innan ve kömme åt Kalven å ta sä en tablett.
För du förstå, hä va lite öm n´Otto!!
n´Jon-Anners som jägare
Hä va ju regnit på tjugetre. Ve hadd osläjje Fräkentjännsbäcken. Då ve fär öm möran, hä va mikaelilördagen. Du förstå va gohö ve då skulle slö, frussivall´n!
Men hä va frussi öm möran. Då träff ve n´Jon-Anners´n. Han hadd vuri ditti Bräntbacken, å hadd ju en ordentli en säck.
– Äh! Ja ha vuri å skjut mä na speltjädara.
Då hadd han skutte två, å då bodd han däri lillstugun.
n´Jon-Anners´n, han va väl nästan värstjägarn här i byn!
Han hull ju böna däri skola öm söndagana. Då ve kömme ut på skolgår´n fick han en hälsning att hä kömme en äle borte Tallhea och rettinni Toskvika. Och han hann kut hem å ta fram muskedunre, hä fanns ju då ba remingtona.
Han sköt ne älga ini byn. Int vet ja öm hä va då lövligt, men dem to väl den å dela opp hon i byalage.
Oskar Persson
Du vet n´Oskar Persson, han va ju ditta Hunnlimyra på höst´n å skull si över höhässjen öm dem hadd blåst sunt, å laga till dem.
Han hadd en bra älehund, men han va sä elak. Öm du for ditti Per Nils, å då du skull gå ut å he igen döra sä kunne hunn vara å knäpp dä te fingra å bit dä!
Ja han hadd ju hunn denna vä sä ditti Hunnlimyren å hunn kömme vä en äleox.
Han klappe ne han!
– Han full nede bäcken, sa han, å int rådd ja ve han ensammen, å dra opp han borti bäcken. Ja for hem, å sä for pappa å ja dit. Ve rodd ve båt´n ditti Stenvika, å sä gick ve över Berge å ditta vägen. Å sä gick ve dit.
n´Per Nilsson han hugge hon å tvärt, å tog bakdel´n. Å då få en älg va sä lit´n hon vill, sä förstå du, hä va böla!
Då han kömme ditta myra denna baki Byssträskberge, då hadd han stanne å dära myra å trampe ne kängskon. Sä tog han hatt´n full, han va törsti, å drack myrvattne denna.
Å sä gick han ända ditti Stenvika, å sä snört han de där dit nedi båt´n.
– Fy tusan, sä tungt de här va!!!
Sen rodd dem ju ba, sä va dem däri stugun vä kötte.
Tjädervin
Ja hadd kömme från Lillsele vä post´n, ja brycke gå hem mitt i natta å låg inte över nagerst. Då sa ja åt n´Ludde:
– Kun int du gå emot mä på halva vägen åt Lillsele, å gör opp en eld?
Då ska ja kömma. För ja ha hä på att hä finns na tjädarvin denna.
Men hä va sä djup en snö å sänna skara. Skaran bar inte rektit, å ja kunne int kut åt tjädar´n då. Men n´Ludde kunne! Han for.
– Jaa, sa ja. Ja ska håll ätt å ja stann å, då du stann å.
Han for, å till sist sä small hä. Å ingen skött ta ja på hör till!
Jaa, till sist sä. Då hadd han skutte för lågt så han hadd skutte å vingen. Å tjädarnäcken han kute på skaran, hä bar tjädar´n på skaran men inte n´Ludde.
Men han fick han då, en gammstor tjädar!
Men hä kömme röjen förstå du, som då tjuflipen köm, å flög rätt i västern.
Å pappa hadd sagt:
– Si du röjen köm å flyg rätt åt ett håll, då ha dem na stort tjädarvin där!
Å så då vi köm ditoppa Stenträskliås´n då hull sola på titt fram, å dem spela. Men ja sa åt n´Ludde:
– Nu ska ve inte bry oss öm dem, för hä ä på upphällningen att dem slut spela nu då sola ta på skin.
Men du förstå vilken jakt de där vart! Då for ve tidit öm aftan, å sä gjord ve opp en eld på svartnatta. Å du vet, hä kömme tjädar´n å sättä sä överöm eld´n, ve fick ba sitt å pek. Förstnatta sköt ve femtan stycken!
Å sä ville n´Johan Oskarsson föle vä, men ve hadd ju sä ont ätt gevera! Men ja hadd salongsgevere, å då gick hä rätt. Men hä ä ju mer osäkert i skymningen vä ett salongsgever. Men dem start då!
Då kömme n´Halvar däri Per Stenbergs, mitt i natta. Å sä hadd ja skutte en tjädar som hadd fulle mitt i felasvägen, hä va dun fulla vägen. Å harre Gud, va han gick å titte! Ve hadd förråde under en stor higran, som kvista nådd nästan åt vägen på. Ha han ba titte sä ha han vurte vis förråde våre.
– Jaa, sa jag åt n´Ludde, nu förstå du, åt kväll´n ha ve hjälpa här.
Då köm n´Harald!
Du vet, ja hadd sä ja rökt 30-öres cigarretten. Å så hadd ja en skärmemyss, Fennja, hon va ju vit. Då vi hört han kömme sä sätte ja honnjena ti myssa, å sä lämt ja gevere å sä kute ja rätt åt han. Å som han vart vis mä å såg ja hadd nåt te myssa sä snodd han å for utet vägen. Hä dunre som då en äleox fär!!
Jaa, ve börje ju jaga, men han va knepi n´Harald. Ve börje skjut. Å sä kömme han, å ja skull kut åt han.
– Nää, hör du din faan. Nu kut ja int!
Då börje han å, ja tro han hann skjut sä fem eller sex tjädara.
Ja, ve sköt då 45 öm vår´n!